Den brittiska arméns massaker på demonstranter för medborgerliga rättigheter på Nordirland 1972, så som den filtreras genom Ivan Strasburgs skrämmande handhållna kamera och Paul Greengrass modiga regi, visar sig vara en skoningslöst känslosam resa genom mänsklighetens toppar och bottnar. Det är inte svårt att dra paralleller till den senaste tidens konfrontationer mellan unga demonstranter och polisiär makt.